Hur mycket järn behöver bebisar och barn?

lambfetameatballs_edited_small
Hur mycket järn behöver bebisar och barn?

Det här är första delen av en tvådelad artikel om dina barns järnbehov och vilken som är den bästa maten att äta för att säkerställa ett adekvat järnintag. Del kommer snart.

Har du någonsin undrat om ditt barn får i sig tillräckligt med järn, eller funderat på om du borde tillföra något till ditt barns gröt så att han/hon får i sig rätt mängd järn? Läkare och barnmorskor varnar ofta för järnbrist hos barn och framhäver betydelsen av en järnrik kost. Många läkare och hälsomyndigheter rekommenderar fortfarande järnberikade livsmedel, eller en kombination av järnrika livsmedel för att maximera upptagningen. Men är dessa råd goda? Vi har läst igenom många studier och expertutlåtanden för att gräva fram svaren på dina frågor.

Storbritanniens vetenskapliga, rådgivande kommitté för Nutrition (SACN) publicerade nyligen sina resultat i en rapport med titeln “Järn och hälsa” (SACN, 2010). Rapporten var kulmen på många års forskning och behandlar studier från hela världen. Även om den är skriven ur ett brittiskt perspektiv, kan dess resultat tillämpas på andra länder med liknande normer för hälsa och nutrition. Bland de frågor som tas upp återfinns behovet av extra järn, effekten av att kombinera livsmedel för att maximera upptaget av järn, farorna med för lite och för mycket järn, lämpligheten av nuvarande kost, järnstatusen hos den brittiska befolkningen samt de mest aktuella råden gällande en minskat intag av rött kött.

Värt att observera för svenska läsare av denna blogg, är att Livsmedelsverket fortfarande rekommenderar järnberikade livsmedel för barn under 2 (SLV). Vår forskning visar att detta råd är föråldrat. De brittiska (NHS) riktlinjerna för mat vid avvänjning föreslår inte längre införandet av järnberikade livsmedel.

Vanliga

Här är några av de allmänna slutsatserna i SACN:

Den viktigaste faktorn för upptaget av järn från maten är hur mycket järn som din kropp behöver. De individer som behöver järn mest, kommer också att absorbera det lättast från maten och vice versa.

Järnstatus är svårt att slutgiltigt mäta. Det aktuella, rekommenderade intaget är baserat på överdrivet garderade uppskattningar och är troligen för högt.

Det finns inga bevis som styrker att en kombination av vissa livsmedel och inte andra, för att öka upptaget av järn (t.ex. att inte äta kalcium eller att dricka mjölk tillsammans med kött) är till någon fördel för den brittiska befolkningen. Det kan vara till nytta i populationer som lider av järnbrist.

Vissa studier visade en effekt vid intag av den typ av enkla måltider som barn ofta äter, till exempel en ostsmörgås (3), men inte när man konsumerar en mängd olika livsmedel tillsammans, till exempel en fransk måltid bestående av mjölk, ost, ägg, frukt, grönsaker och bröd (Galan et al, 1991). SACN:s slutsats är att järn tas upp bäst i samband med en näringsrik, varierad kost och rekommenderar en sådan diet för både barn och vuxna.

Bebis och Barn

De viktigaste slutsatserna i rapporten som gäller för barn, med hänsyn till alla större studier, kan sammanfattas enligt följande:

Barn som föds efter en fullgången graviditet (38 veckor +) tillskansar sig tillräckligt med järn under graviditeten för att halten ska ligga på en bra nivå de första 6 månaderna i livet. Det finns inget som tyder på ett behov av järnberikade livsmedel eller järnberikad välling/mjölkersättning under denna tid.

En mors järnbrist har liten eller ingen effekt på innehållet i bröstmjölken och järntillskott under amning ökar inte järnhalten i bröstmjölken (Kalkwarf et al, 1998).

Introducerandet av komjölk för spädbarn i åldern 6 månader är förknippat med små förluster av blod från tarmkanalen (Ziegler et al, 1990). Introducerandet av komjölk under de första 12 månaderna är associerat med lägre järndepåer (serumferritinnivåer) och lägre hemoglobinnivåer (Sullivan, 1993), (vårt tillägg- som kan kopplas till förlusten av blod från tarmen).

Järntillskott och berikade livsmedel som ges till barn som inte har järnbrist kan försämra tillväxten . En svensk studie visade att ökningen i längd och av huvudets omfång, var signifikant lägre hos barn som givits extra järn utan att lida av järnbrist (Dewey, 2002). En indonesisk studie visade negativa effekter på viktökning (Lind, 2004) och en indisk studie visade negativa effekter på både viktökning och linjär längd (Majumdar, 2003). SACN-slutsatsen är att mer forskning behövs för att undersöka behovet av järnberikade livsmedel och föreslå en övre gräns.

De järnbehov som för tidigt födda barn har, kräver särskild uppmärksamhet.

Barn under 3 år ansågs dock vara en av de utsatta grupperna och SACN poängterade att misstänkt järnbrist skall undersökas.

Att ge för mycket järn till barn som redan har tillräckligt kan också påverka utvecklingsresultat. Resultaten från en långtidsstudie genomförd över 10 år, med barn i Chile, som kom ut under 2012 fann att även om de allra flesta inte drabbades av några långvariga effekter, så visade de som hade de högsta hemoglobinnivåer i början av studien, på sämre långsiktiga effekter i utvecklingen, i de fall där de fått järnberikad mjölkersättning/välling (Lozoff et al, 2011).

Rent praktiskt, vad detta innebär, är att ditt barn förmodligen inte behöver något extra järn eller järnberikade livsmedel under de första 6 månaderna i livet. Om inte järnbrist bekräftats, är järntillskott bäst att undvika. Men det är från 6 månader och framåt mycket viktigt för ditt barn att äta en balanserad kost med grönsaker och/eller animaliska källor som innehåller järn och massor av viktiga näringsämnen. Det är förmodligen också bäst att undvika att ge komjölk, inklusive mjölk, ost och yoghurt, till barn under 12 månader, även om små mängder, exempelvis i livsmedel, sannolikt inte riskerar vara skadliga.

I del II listar vi de bästa, naturligt järnrika livsmedlen för ditt växande barn och ger några enkla tips och tricks för att se till att han eller hon får i sig tillräckligt från maten.

Nedan finns två tabeller som visar rekommenderade järnintag. Den första visar de brittiska riktlinjerna och den andra de svenska riktlinjerna. De är ganska lika, även om de brittiska riktlinjerna är lite mer specifika. Detta är den mängd järn ditt barn behöver få i sig på en dag för att tillgodogöra sig vad han/hon behöver. Mängderna är baserade på generella antaganden om mängden biotillgängligt järn i maten och rekommendationerna kan variera en hel del mellan olika länder. Detta beror på att olika länder har olika dieter och olika antaganden vilken mängd järn som absorberas. De har en bra marginal. Det är värt att notera att animaliska källor ger ett bättre järnupptag än icke-animaliska källor. Vi diskuterar detta i del II.

Järnbehov efter ålder (UK riktlinjer) 
ÅlderJärn mg/(umol)/dag
7-9 månader7.8 (140)
10-12 månader7.8 (140)
1-3 år6.9 (120)
4-6 år6.1 (110)
7-10 år8.7 (160)
Män 11-14 år11.3 (200)
Females 11-1414.8 (260)
Hanar 15-18 år11.3 (200)
Kvinnor 15-18 år14.8 (260)
hanar 19-508.7 (160)
Females 19-5014.8 (260)
50 +8.7 (160)


Järnnbehov efter ålder (Svenska Riktlinjer) 
Ålder Järn mg/(umol)/dag
Barn 8-11 (140-193)
Män 9 (158)
Kvinnor i fertil ålder 15 (264)
Ammande kvinnor 15 (264)
Kvinnor i icke-fertil ålder 9 (158)

References

1. SACN, 2010 [Online]

2. Svenska Livsmedelsverket, 2013 [Online]

3. Hallberg L, Brune M, Erlandsson M, Sandberg AS, Rossander-Hulthén L. Calcium: effect of different amounts on nonheme- and heme-iron absorption in man. Am J Clin Nutr 1991;53:112–9. [Online]

4. Galan P, Cherouvrier, F Preziosi, P Hercberg S. Effects of the increasing consumption of dairy products upon iron absorption. Eur J Clin Nutr. 1991; 45 (11):553-559 [Online]

5. Kalkwarf HJ, Harrast SD. Effects of calcium supplementation and lactation on iron status. Am J Clin Nutri-1998;67(6): 1244-1249 [Online]

6. Ziegler EE, Fomon SJ, Nelson SE, Rebouche CJ, Edwards BB, Rogers RR, Lehman LJ. Cow milk feeding in infancy: further observations on blood loss from the gastrointestinal tract J Pediatr. 1990; 116(1):11-18 [Online]

7. Sullivan, PB Cows’ milk induced intestinal bleeding in infancy. Arch Dis Child. 1993 68 (2:240-245) 1993; Robson, 1993; Michaelsen et al, 1995; Zlotkin, 1993 [Online]

8. Dewey KG, Dommellöf M, Cohen RJ, Rivera LL, Hernell O, Lönnerdal B. Iron supplementation affects growth and morbidity of breast-fed infants: results of a randomized trial in Sweden and Honduras. J Nutr 2002;132:3249–55. [Online]

9. Lind et al, 2004: Am J Clin Nutr September 2004 vol. 80 no. 3 729-736 [Online]

10. Majumdar et al. (2003). The effect of iron therapy on the growth of iron-replete and iron-deplete children. Journal of Tropical Pediatrics, 49, 84. [Online]

11. Iron-fortified vs low-iron infant formula Betsy Lozoff, MD; Marcela Castillo, PhD; Katy M. Clark, MA; Julia B. Smith, EdD Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, Nov. 7, 2011, doi:10.1001/archpediatrics.2011.203. [Online]